När jag cyklade hem från jobbet luktade det speciellt. Det luktade kall luft, en varm sommardag. Det luktade nästan så som blöt asfalt luktar. När det har regnat. Det är den bästa doft jag vet. Den doft som bara har bra minnen.
Provar någonting nytt, skriver en tanke, utan att granska den själv i flera veckor. Lägger alltså ut den här åt er direkt efter jag har skrivit den. Bra va?
"Jag minns dina händer som en blöt sommarnatt.
Och den stunden i dina armar krävde ingenting av mig.
På ditt sätt får jag leva.
Och innan du lämnar mig,
stannar din beslutsamhet"
För alltid. M.